Tidiga samhällen använde varor (spannmål, snäckskal, metall) som pengar. Standardiserad metallmyntning gjorde värden bärbara och hållbara.

Stater stämplade mynt för att certifiera vikt och renhet, vilket byggde förtroende i handeln.

• Mynt möjliggjorde beskattning, arméer och långdistanshandel
• Myntförsämring (att minska innehållet av ädelmetall) var en tidig form av inflation

Kvitton för lagrad metall utvecklades till sedlar och insättningar; banker förmedlade betalningar och krediter.

Guld/silver-konvertibilitet förankrade förtroendet men begränsade politiken.

• Sedlar representerade anspråk på metallreserver
• Kriser drev fram skapandet av centralbanker som långivare i sista hand

Under den klassiska guldmyntfoten och senare Bretton Woods var växelkurserna fasta mot guld eller USD (konvertibel till guld).

1971 upphörde konvertibiliteten; moderna fiatvalutor stöds av lag, beskattning och centralbankens trovärdighet, inte metall.

• Fasta regimer förbättrade stabiliteten men begränsade den inhemska politiken
• Flytande kurser efter 1971 återspeglar marknadens utbud/efterfrågan och politiska förväntningar

Kort, ACH/SEPA, SWIFT och RTGS-system digitaliserade fiatavveckling, vilket möjliggjorde e-handel och globaliserad handel.

Digitala liggare hos banker blev den dominerande formen av pengar.

• Omedelbara system (Faster Payments, PIX, UPI) utökar tillgången
• Regelverk för efterlevnad (KYC/AML) styr onboarding och flöden

Bitcoin introducerade en sällsynt digital tillgång på en offentlig liggare utan en central utgivare. Ethereum lade till smarta kontrakt och decentraliserade applikationer.

Stablecoins följer fiat on-chain för snabbare avveckling; CBDC:er utforskar centralbankers digitala former av pengar.

• 24/7-marknader, självhärbärgering och global åtkomst
• Nya risker: nyckelhantering, buggar i smarta kontrakt, förlorad peg

Centralbanker (t.ex. Federal Reserve, ECB, BoJ) ger ut fiat, sätter styrräntor, förvaltar reserver och övervakar betalningssystem.

• Mål: prisstabilitet, sysselsättning, finansiell stabilitet
• Verktyg: styrräntor, QE/QT, valutainterventioner, reservkrav

ISO är den Internationella standardiseringsorganisationen — en oberoende, icke-statlig organisation som publicerar globala standarder.

ISO 4217 definierar trebokstavs-valutakoder (USD, EUR, JPY) och speciella 'X-koder' (XAU guld, XAG silver).

• Säkerställer entydig prissättning, redovisning och meddelandehantering
• Används av banker, kortnätverk och redovisningssystem över hela världen

BIS underlättar samarbete mellan centralbanker; IMF stöder betalningsbalansstabilitet och publicerar valutadata och SDR-korgen.

• Krisstöd, ramverk för bästa praxis
• Övervakning och transparens över jurisdiktioner

SWIFT, SEPA/ACH, RTGS, kortnätverk och on-chain-avveckling (L1/L2) flyttar värde nationellt och gränsöverskridande.

• Stopptider, avgifter och meddelandestandarder är viktiga
• Orakel/benchmarks tillhandahåller prissättning; latens påverkar kvoteringar

• Räkneenhet för priser, löner, skatter och kontrakt
• Bytesmedel i detaljhandel, grossisthandel och gränsöverskridande handel
• Värdebevarare för sparande och pensioner, påverkad av inflation och räntor
• Politikinstrument: penningpolitiken stabiliserar inflation och sysselsättning
• Avveckling via bankliggare, kortnätverk och inhemska system

• Bitcoin som en sällsynt, innehavar-stil digital tillgång; hög volatilitet
• Stablecoins för snabb avveckling/remitteringar och on-chain-finans
• Smarta kontrakt (DeFi/NFTs) möjliggör användningsfall för programmerbara pengar
• 24/7-handel på CEX/DEX-plattformar; förvaring är ett kärnval

Fiatvalutor utfärdas av centralbanker (ISO 4217-koder).

Kryptotillgångar är protokoll-nativa (BTC, ETH), handlas 24/7 och har protokoll-definierade decimaler.

Stablecoins följer en referens (vanligtvis USD) via reserver eller mekanismer; peggen kan variera under stress.

• Fiat (ISO 4217)

  USD, EUR, JPY, GBP… lagligt betalningsmedel som styrs av nationella myndigheter.
• Krypto (L1)

  BTC, ETH, SOL… basenheterna satoshi/wei/lamport definierar precisionen.
• Stablecoins

  USDT, USDC, DAI… utformade för att följa 1 dollar men kan tillfälligt tappa sin peg.

Riktningen spelar roll: A/B ≠ B/A. För att konvertera åt andra hållet, invertera priset: B/A = 1 ÷ (A/B).

Använd mittkursen för referens, men faktiska affärer genomförs till köp/sälj-kurser och inkluderar avgifter.

• Exempel

  EUR/USD = 1.10 ⇒ USD/EUR = 1/1.10 = 0.9091
• Precision

  Behåll tillräckligt med decimaler vid invertering för att undvika avrundningsfel.
• Exekverbarhet

  Mittkursen är endast vägledande; exekveringar sker till köp/sälj-kurser med spread.

FX OTC är mycket likvid under överlappande sessioner; helger är stängda för banker.

Krypto handlas 24/7 globalt. Spreadar vidgas under perioder med låg likviditet eller hög volatilitet.

• Stora valutor vs Exotiska valutor

  Stora valutapar (EUR/USD, USD/JPY) har snäva spreadar; exotiska är bredare.
• Händelserisk

  Makrodata-släpp och protokollhändelser orsakar snabb omprissättning.
• Riskkontroller

  Använd limitordrar och slippage-gränser för bättre exekvering.

Ingen central börs. Dealers kvoterar tvåvägspriser; EBS/Reuters aggregerar.

Spreadar beror på par, storlek och relation (privatperson vs institutionell).

• Stora valutapar kan vara 1–5 bps i institutionella flöden.
• Påslag för privatpersoner och kortnätverk lägger till avgifter ovanpå spreadar.
• Avveckling via SWIFT/SEPA/ACH; finansiering och stopptider är viktiga.

Centraliserade börser (CEX) använder orderböcker med maker/taker-avgifter.

Decentraliserade börser (DEX) använder AMM:er; prispåverkan beror på poolens djup.

• 24/7-handel; nätverksavgifter tillkommer för on-chain-avveckling.
• Slippage ökar med stora ordrar eller grund likviditet.
• Orakel tillhandahåller referenspriser; latens- och manipulationsrisk finns.

Banköverföringar, SEPA, ACH, Faster Payments och kortnätverk flyttar fiat.

L1/L2-nätverk och bryggor flyttar krypto; bekräfta finalitet och avgifter.

• Finansierings-/uttagsavgifter kan dominera små överföringar.
• Jämför alltid den totala effektiva kursen, inte bara huvudpriset.
• Efterlevnad (KYC/AML) påverkar tillgänglighet och gränser.

Indata

• Kvfoterad EUR/USD 1.1000 (invertera för USD→EUR = 0.9091)
• Kort-FX-avgift 2.5%
• Ingen extra nätverksavgift

Beräkning

0.9091 × (1 − 0.025) = 0.8869 → 100 USD ≈ 88.69 EUR

Banker kvoterar EUR/USD; konvertering av USD→EUR använder inversen och avgifter.

Indata

• BTC/USD mittkurs 62,500
• Taker-avgift 0.10%
• Slippage 0.05%

Beräkning

62,500 × (1 − 0.001 − 0.0005) = 62,406.25 USD per BTC

Att aggregera plattformar eller använda maker-ordrar kan minska den totala kostnaden.

Mittkursen är genomsnittet av den bästa köpkursen och den bästa säljkursen över olika plattformar. Det är en referensbenchmark och är vanligtvis inte direkt handlingsbar.

Olika spreadar, avgifter, likviditetskällor, uppdateringsfrekvenser och exekveringskvalitet leder till något olika kvoteringar.

Skillnaden mellan förväntat och exekverat pris som orsakas av marknadspåverkan, latens och orderboksdjup.

Stora valutapar uppdateras många gånger per sekund under handelstider; kryptomarknader uppdateras 24/7. UI-uppdatering beror på den valda datakällan.

De strävar efter att bibehålla en peg men kan avvika under marknadsstress. Bedöm utgivarens kvalitet, reserver, attestering och on-chain-likviditet.

ISO 4217 definierar mindre enheter för fiat (t.ex. JPY 0, KWD 3). Kryptodecimaler kommer från protokoll-design (t.ex. BTC 8, ETH 18).

XAU är en ISO 4217-kod som används som en pseudovaluta för att kvotera guld per troy ounce. Det beter sig som en valuta i konverteringstabeller.