• **1 Gy = 100 rad** (absorberad dos, lätt att komma ihåg)
• **1 Sv = 100 rem** (ekvivalent dos, samma mönster)
• **1 Ci = 37 GBq** (aktivitet, exakt enligt definition)
• **För röntgenstrålar: 1 Gy = 1 Sv** (Q-faktor = 1)
• **För alfa: 1 Gy = 20 Sv** (Q-faktor = 20, 20 gånger mer skadlig)
• **Bröstkorgsröntgen ≈ 0.1 mSv** (memorera detta riktmärke)
• **Årlig bakgrund ≈ 2.4 mSv** (globalt genomsnitt)

• **Absorberad dos (Gy, rad):** Fysisk energi som deponeras, ingen biologi
• **Ekvivalent dos (Sv, rem):** Biologisk skada, inkluderar Q-faktor
• **Aktivitet (Bq, Ci):** Radioaktiv sönderfallshastighet, inte exponering
• **Exponering (R):** Gammal enhet, endast röntgenstrålar i luft, sällan använd
• **Konvertera aldrig mellan kategorier** utan fysikaliska beräkningar

• **Röntgen- & gammastrålar:** Q = 1 (så 1 Gy = 1 Sv)
• **Betapartiklar:** Q = 1 (elektroner)
• **Neutroner:** Q = 5-20 (energiberoende)
• **Alfapartiklar:** Q = 20 (mest skadliga per Gy)
• **Tunga joner:** Q = 20

• **Anta aldrig att Gy = Sv** utan att veta strålningstypen (sant endast för röntgen-/gammastrålar)
• **Kan inte konvertera Bq till Gy** utan data om isotop, energi, geometri, tid, massa
• **Roentgen ENDAST för X/gamma i luft** — fungerar inte för vävnad, alfa, beta, neutroner
• **Blanda inte ihop rad (dos) med rad (vinkelenhet)** — helt olika!
• **Aktivitet (Bq) ≠ Dos (Gy/Sv)** — hög aktivitet betyder inte hög dos utan geometri
• **1 mSv ≠ 1 mGy** om inte Q=1 (för röntgenstrålar ja, för neutroner/alfa NEJ)

Energi avsatt i materia

Enheter: Gray (Gy), rad, J/kg

Mängden strålningsenergi som absorberas per kilogram vävnad. Rent fysiskt – tar inte hänsyn till biologiska effekter.

Exempel: Bröstkorgsröntgen: 0.001 Gy (1 mGy) | CT-skanning: 0.01 Gy (10 mGy) | Dödlig dos: 4-5 Gy

• 1 Gy = 100 rad
• 1 mGy = 100 mrad
• 1 Gy = 1 J/kg

Biologisk effekt på vävnad

Enheter: Sievert (Sv), rem

Den biologiska effekten av strålning, som tar hänsyn till olika skador från alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålningstyper.

Exempel: Årlig bakgrund: 2.4 mSv | Bröstkorgsröntgen: 0.1 mSv | Yrkesgräns: 20 mSv/år | Dödlig: 4-5 Sv

• 1 Sv = 100 rem
• För röntgenstrålar: 1 Gy = 1 Sv
• För alfapartiklar: 1 Gy = 20 Sv

Sönderfallshastighet för radioaktivt material

Enheter: Becquerel (Bq), Curie (Ci)

Antalet radioaktiva atomer som sönderfaller per sekund. Berättar hur 'radioaktivt' ett material är, INTE hur mycket strålning du får.

Exempel: Människokroppen: 4,000 Bq | Banan: 15 Bq | PET-skanning tracer: 400 MBq | Rökdetektor: 37 kBq

• 1 Ci = 37 GBq
• 1 mCi = 37 MBq
• 1 µCi = 37 kBq

Jonisering i luft (endast röntgen-/gammastrålar)

Enheter: Roentgen (R), C/kg

Mängden jonisering som produceras i luft av röntgen- eller gammastrålar. En äldre mätning, sällan använd idag.

Exempel: Bröstkorgsröntgen: 0.4 mR | Tandröntgen: 0.1-0.3 mR

• 1 R = 0.000258 C/kg
• 1 R ≈ 0.01 Sv (grov uppskattning)

Röntgenstrålar

När han arbetade sent, märkte Röntgen att en fluorescerande skärm lyste upp på andra sidan rummet, trots att hans katodstrålerör var täckt. Den första röntgenbilden: hans frus hand med synliga ben och vigselring. Hon utbrast: 'Jag har sett min död!' Han vann den första Nobelpriset i fysik (1901).

Revolutionerade medicinen över en natt. Inom 1896 använde läkare över hela världen röntgenstrålar för att lokalisera kulor och sätta brutna ben.

Radioaktivitet

Lämnade uransalter på en inpackad fotografisk plåt i en låda. Dagar senare var plåten dimmig – uran hade spontant avgett strålning! Han delade Nobelpriset 1903 med makarna Curie. Han brände sig av misstag genom att bära radioaktiva material i sin västficka.

Bevisade att atomer inte var odelbara – de kunde spontant sönderfalla.

Polonium och Radium

Bearbetade tonvis med pechblände för hand i ett kallt parisiskt skjul. Upptäckte polonium (uppkallat efter Polen) och radium (lyser blått i mörkret). De höll en ampull med radium vid sängen 'eftersom det ser så vackert ut på natten'. Marie vann Nobelpriser i både fysik OCH kemi – den enda personen som har vunnit i två vetenskaper.

Radium blev grunden för tidig cancerbehandling. Marie dog 1934 av aplastisk anemi orsakad av strålning. Hennes anteckningsböcker är fortfarande för radioaktiva för att hanteras – de förvaras i blyfodrade lådor.

Alfa- och betastrålning

Upptäckte att strålning kom i typer med olika genomträngningsförmåga: alfa (stoppas av papper), beta (tränger längre in), gamma (upptäckt 1900 av Villard). Vann Nobelpriset i kemi 1908.

Lade grunden för förståelsen av kärnstruktur och det moderna konceptet om ekvivalent dos (Sievert).

Minimera exponeringstiden

Arbeta snabbt nära strålningskällor. Halvera tiden = halvera dosen.

Maximera avståndet från källan

Strålning följer omvända kvadratlagen: dubbla avståndet = ¼ av dosen. Backa!

Använd lämpliga barriärer

Bly för röntgen-/gammastrålar, plast för beta, papper för alfa. Betong för neutroner.

Slutsats: FALSKT

Du utsätts ständigt för naturlig bakgrundsstrålning (~2.4 mSv/år) utan skada. Låga doser från medicinsk bilddiagnostik medför små risker, som vanligtvis är motiverade av den diagnostiska fördelen.

Slutsats: FALSKT

Genomsnittlig dos från att bo nära ett kärnkraftverk: <0.01 mSv/år. Du får 100 gånger mer strålning från den naturliga bakgrunden. Kolkraftverk släpper ut mer strålning (från uran i kolen)!

Slutsats: FALSKT

Flygplats-backscatter-skannrar: <0.0001 mSv per skanning. Du skulle behöva 10 000 skanningar för att motsvara en bröstkorgsröntgen. Själva flygresan ger 40 gånger mer strålning.

Slutsats: ÖVERDRIVET

En enskild diagnostisk röntgenbild: <5 mSv, vanligtvis <1 mSv. Risken för fosterskador börjar över 100 mSv. Informera ändå din läkare om du är gravid – de kommer att skydda magen eller använda alternativ.

Slutsats: FARLIG FÖRENKLING

Endast sant för röntgen- och gammastrålar (Q=1). För neutroner (Q=5-20) eller alfapartiklar (Q=20) måste du multiplicera med Q-faktorn. Anta aldrig att Q=1 utan att veta strålningstypen!

Slutsats: SANT, MEN FÖRSUMBAR

Det är sant att isotoper upptäcktes globalt, men doserna utanför avspärrningszonerna var små. Större delen av världen fick <0.001 mSv. Den naturliga bakgrunden är 1000 gånger högre.

Endast om du vet strålningstypen. För röntgen- och gammastrålar: 1 Gy = 1 Sv (Q=1). För alfapartiklar: 1 Gy = 20 Sv (Q=20). För neutroner: 1 Gy = 5-20 Sv (energiberoende). Anta aldrig Q=1 utan verifiering.

Nej, inte direkt. Becquerel mäter radioaktiv sönderfallshastighet (aktivitet), medan Gray/Sievert mäter absorberad dos. Konvertering kräver: isotoptyp, sönderfallsenergi, källgeometri, avskärmning, exponeringstid och vävnadsmassa. Detta är en komplex fysikalisk beräkning.

Eftersom strålningseffekter beror på flera faktorer: (1) Energi som deponeras i vävnad (Gray), (2) Biologisk skada från olika strålningstyper (Sievert), (3) Hur radioaktiv källan är (Becquerel), (4) Historisk mätning av luftjonisering (Roentgen). Var och en tjänar ett annat syfte.

Nej. Den genomsnittliga årliga bakgrundsstrålningen är 2.4 mSv globalt. En bröstkorgsröntgen är 0.1 mSv. Yrkesgränser är 20 mSv/år (genomsnittligt). Akut strålsjuka börjar runt 1,000 mSv (1 Sv). Engångsexponeringar av mSv från medicinsk bilddiagnostik medför små cancerrisker, som vanligtvis är motiverade av den diagnostiska fördelen.

CT-skanningar innebär högre doser (2-20 mSv), men är livräddande vid trauma, stroke och cancerdiagnoser. Följ ALARA-principen: Se till att skanningen är medicinskt motiverad, fråga om alternativ (ultraljud, MR), undvik dubbla skanningar. Fördelarna väger oftast långt tyngre än den lilla cancerrisken.

Rad mäter absorberad dos (fysisk energi). Rem mäter ekvivalent dos (biologisk effekt). För röntgenstrålar: 1 rad = 1 rem. För alfapartiklar: 1 rad = 20 rem. Rem tar hänsyn till att alfapartiklar orsakar 20 gånger mer biologisk skada per energienhet än röntgenstrålar.

Hennes anteckningsböcker, laboratorieutrustning och möbler är kontaminerade med radium-226 (halveringstid 1 600 år). Efter 90 år är de fortfarande mycket radioaktiva och förvaras i blyfodrade lådor. Kräver skyddsutrustning och dosimetri för att få tillgång. Kommer att förbli radioaktiva i tusentals år.

Nej. Genomsnittlig dos från att bo nära ett kärnkraftverk: <0.01 mSv/år (mätt av monitorer). Den naturliga bakgrundsstrålningen är 100-200 gånger högre (2.4 mSv/år). Kolkraftverk släpper ut mer strålning på grund av uran/thorium i kolaska. Moderna kärnkraftverk har flera inneslutningsbarriärer.